Det moderna konstmuséet och den ryska skulpturparken

Skulpturparker i allmänhet är ingenting som riktigt har fascinerat mig mer än någon annan konst. Tvärtom har jag ofta tyckt att skulpturer ofta har ett ganska klumpigt och utslätat uttryck och att en skulpturpark ofta är alldeles för tråkigt anlagd. Ryssland är inte bra på mycket, men skulpturer kan de. Och skulpturparker. Parken precis bredvid Tretjakovskijgalleriets filial för 1900-talskonst är underbar. Det är en samling skulpturer och främst statyer av kända personer, som av en eller anledning (oftast politisk) har förlorat sitt syfte och tagits bort från ursprungsplatsen. Där finns Stalin, tillsammans med europeiska kompositörer, Lermontov och någon okänd sovjethjälte. Allt är i en enda röra och en snöig vinterkväll kan det vara hur fint som helst. Inga plogade gångar och knappt något ljus - som att vandra omkring i en övergiven nöjespark mitt i natten. Bilder utlovas då jag får möjlighet att återvända dit.

Den andra skulpturparken i Moskva som är värd att omnämnas är den som tillhör det moderna konstmuséet. Jag har aldrig sett en så liten yta, uppfylld av så många skulpturer. Och alla otroligt spännande, inte minst genom den relation de får till varandra, genom den täta placeringen.

Så, välkommen till Moskvas trängsta skulpturpark:

Vi hälsas välkomna av denna man.



...som har en hjälpreda att bära däcken åt honom.




Och här torde man se en viss Cervantes-koppling. Ber om ursäkt för det avklippta huvudet, men det regnade mycket och jag var ganska mån om att behålla min torrhet ett tag till, varför jag sprang in strax efter fotot.